Hettiterna var ett indoeuropeiskt folk som hade ett rike 1700 f Kr – 1200 f Kr, dvs samtida med Nya riket i Egypten (de bråkade en del med egypterna som vi ska läsa om senare). Perioden kallas för Bronsåldern, fast i Sverige fick vi harva runt i Stenåldern ända fram till 1500 f Kr. Hettiternas storhetstid var 1400-1200 f Kr. Huvudstaden var Hattusa i mellersta Turkiet. Också området runt Tasucu tillhörde Hettiterna.
(Bild: Wikipedia)
De andra tidiga kulturerna var flodkulturer, Nilen, Eufrat och Tigris. Medan Hettiter-rikets jordbruk var beroende av regn. (Det var ett fuktigare klimat då än vad det är i dag) De var också skickliga hantverkare, handelsmän och duktiga på metallframställning framför allt brons. Förmodligen var det hettiterna som först framställde metallföremål av järn.
Hettiterna saknade seglingsbara floder, alla transporter gick till lands, åsnor användes.
Hettiterriket styrdes av en kung, men även drottningen hade stor makt, ibland finns även hennes namnteckning på avtal osv.
Arbetskraften var till en del slavar som inte hade det så lätt, slavägaren bestämde om slaven skulle leva eller dö.
Hettiterna trodde på många gudar, ungefär som senare grekerna och romarna. Gudarna var mer som ett slags superhjältar, de kunde till och med dö. Många av gudarna hade gått i arv från andra kulturer, och som vi senare ska se, hettiternas gudar ärvdes av andra. Viktiga gudar var bl a Moder jord och Väderguden (inget regn -> ingen mat…).
(Åskguden Tarhunta Foto: Wikipedia)
Hettiterna använde kilskrift, de skrev på lera, brons och trä. När tyska arkeologer grävde ut huvudstaden Hattusa i början av 1900-talet fann de ett arkiv med 30.000 lertavlor. 1915 lyckades man lösa skriftens gåta och man kan sen dess läsa vad som står på lertavlorna.
Hettiterna drack öl till vardags och vid högtider. Ortsnamnet Efes (=Efesos) lär från början vara hettitiska och betyda "solgudinnans tempel". (Det här innebär ju att några av oss pratar hettitiska flera gånger i veckan...)
Slaget vid Kadesh
Slaget vid Kadesh är det första slaget i historien som finns dokumenterat från de båda stridande sidorna. Man vet därför mycket om vad som hände och slaget innehåller många av de komponenter som alltid har påverkat krigföring:
- Klassiska fältherremisstag
- Klassiska knep
- Avvägning mellan eldkraft och rörlighet
- Propagandatricken efteråt
Dessutom finns bevarat historiens äldsta internationella avtal i form av en lertavla på Arkeologiska Museet i Istanbul, se nedan. En kopia hänger i FN-huset i New York.
De stridande parterna
Farao i Egypten var Ramses den andre (1314 – 1224 f Kr). Han är ju en favvo bland alla faraoner, eftersom han hittade på många kul saker:
- Han byggde Abu Simbel
- Han höll Moses och hans judar fångade
- Han hade mer än 100 söner och lite färre döttrar (inte alla med samma fru, dock)
(Foto: Wikipedia)
Hans mumie upptäcktes 1881. Han är den äldste som fått ett pass utfärdat när han som mumie flögs till Paris för att få en svampinfektion åtgärdad. (Så går det om man slarvar med hygienen)
Kung över hettiterna var Muwatalli den andre. Förutom för att ha levererat slag vid Kadesh, är Muwatalli känd för att ha flyttat hettiternas huvudstad från Hattusa till ett nytt ställe – Tarhuntassa. (Efter stormguden, Tarhunta, vår favorit). Tarhuntassa har inte återfunnits, det finns gissningar om att staden låg vid Konya, Kayseri eller i Göksudalen. (har du kollat på tomten så den inte ligger där?) Huvudstaden flyttades tillbaka till Hattusa senare av hans son.
Bakgrunden till slaget
Egypterna hade under en tid förlorat i inflytande i området till hettiterna. Ramses II var i sitt femte regeringsår när han med en armé om 20.000 man och 2.000 stridsvagnar begav sig på en månadslång marsch mot Kadesh.
Muwatalli II hade med hjälp av allierade mönstrat 50.000 man och 3.700 stridsvagnar.
Stridsvagnar
Krig handlar om eldkraft och rörlighet, så redan på denna tid. De egyptiska vagnarna hade en förare och en krigare, medan de hettitiska hade en förare och två krigare. Dvs precis samma problemställning som under t ex Hilters fälttåg mot Sovjetunionen – tunga tyska Tiger-stridsvagnar mot lätta och mer rörliga T34:or.
Slaget
Den egyptiska hären var uppdelad i fyra kolonner. Det fanns också en kolonn som var på väg över havet för att hjälpa till att ta Kadesh i en kniptångsmanöver. Ramses gjorde misstaget att skynda på för mycket mot Kadesh och hans arme blev för utspridd, två av kolonnerna kom en dagsmarsch efter de andra. När Ramses kom till floden Orontes vid Kadesh, insåg han att hela armén inte skulle komma över samma dag. Men – Muwatalli hade listigt nog låtit egyptierna tillfångata två spejare som gav den felaktiga upplysningen att hettiterna hade dragit sig tillbaka tjugo mil norrut.
När de två främsta kolonnerna gick över floden blev de angripna av hettiterna. Tusen stridsvagnar anförda av Muwatalli själv utplånade mer eller mindre den ena av Ramses kolonner. Ramses slog läger med den återstående kolonnen på en höjd och gav order att de två kolonnerna som var kvar på andra sidan floden skulle vara kvar där för att ta hand om de som lyckades fly.
Nästa dag anfölls Ramses läger av hettiterna. De egyptiska styrkorna decimerades allt mer och Ramses själv fick slåss tillsammans med sitt livgarde. Det såg ut som en katastrof för egypterna och det verkade inte troligt att Ramses skulle överleva. Då inträffade miraklet för egypterna – den kolonn som kommit sjövägen dök upp på slagfältet och angrep hettiterna i ryggen. De tyngre hettitiska stridsvagnarna hanns lätt upp av de snabbare egyptiska och hettiterna led stora förluster.
(Foto: Wikipedia)
Hettiterna flydde tillbaka till Kadesh, Ramses hade förlorat närmare halva sin här och drog sig tillbaka till Egypten. Väl där utropade han sig till en lysande segrare…
Men vem vann då? Ja, egyptierna stod ju kvar längst på slagfältet, men förlorade flest soldater. Taktiskt sett vann egyptierna, operativt sett vann hettiterna och strategiskt – oavgjort.
Ramses skrev senare ett fredsfördrag med den kung som efterträdde Muwatalli – Hattusili III, Muwatallis bror.
(Foto från internet)
